– För mycket mätningar av kunskap i skolan kan bli ett hinder för verkligt och värdefullt lärande. Det sade professor Jonna Bornemark under en föreläsning på Kista folkhögskolas inspirationsdag.
Drygt 200 lärare och annan personal från 18 folkhögskolor i Stockholmstrakten var på inspirationsdag på Kista folkhögskola den 16 februari. Under dagen höll professor Jonna Bornemark ett föredrag där hon talade om samtidens förkärlek för kvantifierade mätningar av offentlig verksamhet.
– Ett bra samhälle kräver att vi vet vad och när det är viktigt att räkna, och när det inte är det, sade hon.
Inspirationsdagens talare Jonna Bornemark och arrangörerna Åke Larsson och Egon Nylin avtackas av rektor Mariam Osman Sherifay.
Bornemark framhöll att kunskap kan ses som baserat på två förmågor: intellectus och ratio. Intellectus handlar om att lyssna, analysera och resonera, ratio om att systematisera, ordna och skapa begrepp. Det är den senare förmågan som enligt Bornemark alltför mycket fått sätta sin prägel på styrningen av 2000-talets offentliga sektor, som sjukhus och skolor.
Risken med mätande av en verksamheter, menade Bornemark, är att indikatorerna kan ta över för mycket. Alltså att man börjar springa efter siffrorna i stället för att jobba efter det som är verksamhetens egentliga syfte.
Hon lyfte också vikten av de mjuka och adaptiva värden som är mänskliga varelsers unika fördelar.
– Människor kan värdera vad som är bra och människor kan ändra sig. Att ändra sig ses ofta som något negativt men är egentligen en grundläggande och värdefull mänsklig kompetens.
Enligt Bornemark finns det idag efter decennier av mätande, en strävan efter att bredda synen på kunskap:
– Idag talar man alltmer om vikten av tillit i offentlig sektor. Om man kan se till att strävan efter tillit blir en praktik och inte bara en floskel så har vi vunnit mycket, slog hon fast.